Kulturarbete

Jag har alldeles nyligen tagit steget från att genomföra mina frilansprojekt som egenanställd till att starta egen firma. Det har fått mig att fundera mer på termen "kulturarbete", eller det mer etablerade ordet, "kulturarbetare".

Jag har länge haft svårt för begreppet "kulturarbetare" och jag tror att det dels beror på att jag stött på det i nedsättande ordalag. Jag vill minnas att jag till exempel läste en debattartikel för några år sedan som argumenterade för att ta bort CSN-bidrag till studier i humaniora eftersom det bara nyttjades av (och till råga på allt, skapade fler) arbetslösa kulturarbetare. Men jag har också haft svårt för ordet eftersom jag inte riktigt förstått vad som avses. Vad är en kulturarbetare och vad gör den?

Vad är en kulturarbetare och vad gör den?

På Wikipedia kan man läsa att "[e]n kulturarbetare är en person som är yrkesmässigt verksam som exempelvis författare, konstnär, poet, dirigent, skådespelare, musiker, estradör, arrangör, regissör, dansare, kompositör, scenograf, tekniker[,] målare, upptecknare, koreograf, skulptör eller inom någon annan konstform." (En estradör är tydligen en "artist som står på scen, ofta i mindre, intimare sammanhang.")

Vidare hälsar Wikipedia att "Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond har gemensamt definierat en kulturarbetare som en person som

• ägnar sig åt skapande eller annat konstnärligt arbete,

• är yrkeskunnig inom sitt område,

• ägnar sig yrkesmässigt åt konstnärligt arbete.

  
  

Att falla inom definitionen av en kulturarbetare kan ha betydelse för möjligheten att motta konstnärsstöd eller olika stipendier. Även skatteverket har särskilda regler för näringsidkare som definieras som kulturarbetare."

För att summera i all korthet så ser termen alltså ut att ha en hel del med pengar att göra och med gränser för vem som får söka dem samt hur de ska beskattas.

ChatGPT:s svar liknar Wikipedias men lägger till att "[a]rbetet kan vara både skapande (t.ex. skriva, måla, spela) och administrativt eller stödjande (t.ex. planera kulturprojekt, producera evenemang)" och ger även producenter, kulturjournalister och pedagoger som exempel på yrkestitlar.

Citaten ovan är intressanta, inte bara på grund av innehållet, utan såklart även på grund av källorna. Kan man ens citera ChatGPT eller Wikipedia i sådana här frågor? Eller kanske snarare, där Wikipedia-artikeln åtminstone anger auktoritativa organisationer som stöd, så ger ChatGPT ingenting – förrän jag frågar den:

"Bra fråga! Svaret jag gav ovan bygger inte på direkta externa källor, utan är sammanställt utifrån min förträning på ett mycket stort antal svenska och internationella texter (fram till juni 2024), inklusive:

• Offentliga dokument från svenska myndigheter som t.ex. Kulturrådet, Konstnärsnämnden, och Skatteverket

• Innehåll från utbildningsinstitutioner och kulturorganisationer

• Allmänt språkbruk i kulturpolitiska diskussioner, fackliga texter (t.ex. från Kulturarbetareförbundet) och media[.]"

Jag ska inte fastna för mycket i källgranskning eller ChatGPT:s jagform-svar här men värt att lyfta är att Kulturarbetareförbundet inte verkar finnas (däremot finns Scen- och Kulturarbetarnas förbund). Min granskning av svaret ledde mig också in på hur Kulturrådet försökte hantera (eller begränsa) kulturstöd under Covid-19 genom att döpa om kulturarbetare till "konstnärligt verksam aktör".

Vilket leder oss tillbaka till pengarna: kulturens finansiering (och därmed kulturarbetarnas löner) är en het potatis och kulturminister Parisa Liljestrands tal på Göteborgs filmfestival i januari satte frågan på kartan mer än något annat. Sedan dess står "kompletterande finansiering" högt på dagordningen i kulturbranschen.

Oberoende av vilka politiska svar eller lösningar man kan komma med så är en intressant filosofiska fråga i sammanhanget: ska kultur kosta pengar?

Oberoende av vilka politiska svar eller lösningar man kan komma med så är en intressant filosofiska fråga i sammanhanget: ska kultur kosta pengar?

Härifrån finns det i grund och botten två vägar att gå. Å ena sidan: nej, kultur ska inte kosta något. Då menar man antingen, nej, det ska inte kosta något att producera kultur, vilket innebär ideellt engagemang av människor som försörjer sig på annat sätt – eller nej, det ska inte kosta något att ta del av kultur, vilket innebär gratis evenemang eller finansiering genom bidrag eller sponsring. Å andra sidan: ja, kultur ska kosta pengar. Detta innebär antingen att ja, det ska kosta (någon) att det finns människor som yrkesarbetar med att skapa kultur – eller ja, det ska kosta att ta del av kultur (i form av biljettpriser eller inträdesavgifter).

Resonemanget ovan kan verka banalt: ingenting i livet är ju antingen eller. Men jag tror att det finns ett värde i att klargöra grunddragen, för faktum är att en ännu mer grundläggande fråga blir ännu tydligare: vad är, egentligen, kultur?

Vad är kultur? Är kultur ett fenomen eller flera? Kan man definiera kulturen eller är det en ständigt föränderlig process? Kan det finnas subkulturer om det inte finns en överordnad kultur? Kan man förändra en kultur aktivt eller är kultur resultatet av otaliga kulturella handlingar? Utspelar sig kulturen endast på scener eller utförs av kulturarbetare (eller konstnärligt verksamma aktörer) eller sker det även på andra platser och i andra sammanhang? Och hur skiljer sig begreppet kultur från konst? Från samhälle? Kan AI verkligen svara på vad kultur är eller måste man ha upplevt någon form av kultur för att veta det?

Det finns uppenbarligen en massa frågor att fundera kring när det kommer till kultur. Det frågorna har gemensamt är själva frågandet, det vill säga, filosofi.

Därför vill jag starta en ny filosofisk samtalsserie som tar sig an dessa stora och komplicerade frågor om vår kultur i samspråk med andra.

Jag ska bara betala mat och hyra också.